IFK kom till spel mot ett Jönköping i akut poängnöd, och det var också de gröntröjade som tog ledningen genom Dzenis Kozica.

Men IFK, som hade "premiär" för 3–4–3-modellen, kom tillbaka.

Först Linus Wahlqvist med ett nickmål precis innan paus, innan det var dags för Kalle Holmberg att bli matchhjälte. Det var en distinkt vänster som borrade sig in i hörnet efter 52 minuter.

Artikelbild

Det var lite av skyttekungens återkomst och det såg ut som att han firade därefter också.

– Jo, det är klart att det var skönt att göra mål igen. Ett viktigt mål för oss och det blev ju matchavgörande så det var extra skönt, sa Kalle Holmberg i korridoren efteråt på väg mot bussen.

Målet "började" nedifrån backlinjen.

– Det var bra gjort av Jón att kliva fram en bra bit med passningen. Sen kunde jag vända upp och göra en gubbe. Sen drog jag nästan bara på. Jag tror han såg den sent också och det var ett bra skott. Man är ju dubbelfotad sedan gammalt, sa Kalle och log.

Så här sa han om matchen:

– Helt okej. Vi hade mycket boll i första halvlek men skapade inte jättemycket. Men vi tryckte ändå ner dem så pass långt och de hade inte så mycket förutom målet. I andra tycker jag också att vi var stabila. Om vi hade varit lite mer noggranna hade vi gjort ett till, eller två. Jag hade bland annat ett jätteläge som tog i stolpen.

Det blir lite nytt tänk för Kalle Holmberg som ensam center med två kantspringare på sidorna.

– Man kan väl säga att jag får en till ganska nära mig, och ska kombinera i det läget framför och bakom deras backlinje. Men det kommer ta tid att lära känna varandra. Men jag tycker vi gör det skapligt för att vara första matchen, sa han.

Det var lite nytt nästan för för samtliga IFK-spelare. Linus Wahlqvist flyttades upp ett steg i offensiven och det nya var också att han gjorde mål.

– Ja, det var det första i år. Senaste i allsvenskan var hemma mot Falkenberg i fjol. Men jag är uppe i sex totalt. Jag tror jag har slagit Florén snart, sa Linus med ett stort leende.

Det var lite Kennet Andersson-varning på målet, om du har sett det från 1994.

– Haha. Jag har sett det men det är ju inte så att jag kommer ihåg det.

Det var en perfekt passning från Filip Dagerstål som han förlängde i mål över Anton Cajtoft.

– Vi fick kontakt med ögonen och jag hade en bra yta som han kunde sätta in den på. Det var en jättefin passning och sen hörde jag målvakten ropa. Jag försökte bara på huvudet på bollen före honom. Jag var livrädd att få honom över mig.

Hur viktig var segern?

– Jätteviktig. Men den senaste tiden har det sett bättre och bättre ut. i dag spelade vi lite annorlunda än tidigare och det funkade väl okej för att vara första gången, tyckte Linus Wahlqvist.